En ”rasists” bekännelser

1981 bodde jag i Paris. Inledningsvis 105 Rue de Longchamp i Neuilly och därefter 60 Rue Violet i 15:e. Med tiden fick jag fyra manliga vänner, vilka har nämns i den ordning kamratskapet var kvalitativt och kvantitativt.

M var marockan. Vi träffades på den lokala brandstationen (6éme Cie Sappeurs Pompiers) på Frankrikes nationaldag 14 juli. Han var egentligen elektriker, men för tillfället arbetslös. Han levde på att uträtta allehanda ting för brandmännen. En riktig överlevare. Bodde i ett litet rum i ett hus nära min bostad. M visade sig vara en pålitlig god vän. När min son (11) besökte mig i Paris, lät jag M ta med honom till några sevärdheter. M och jag höll kontakt några år framåt genom mina återbesök i Paris och per post

A var algerier. Träffade honom på en lokal bar. Han var Sverigefixerad. Hade varit turist i Sverige och då haft svensk flickvän. Hans önskan var att flytta till Södertälje och få arbete vid Scania-Vabis. Hans farbror hade krogen “Chez Achmed” som även var hotell. Där bodde A. Varje dag på väg hem från jobbet tittade jag in på “Chez Achmed” för en kopp espresso och en liten calvados. Jag fick aldrig betala! I gengäld deltog jag i restauranggästernas arbete. Vi satt med varsin öl och fördrev tiden med samtal samtidigt som vi skalade potatis, morötter och andra frukter. A och jag brukade tillsammans gå ut och dansa.

R var fransman, men uppväxt i New York. Vi hade samma favoritbar “Le Gamay”. R var mitt “andningshål” genom att jag kunde tala engelska med honom. Min franska var sådan att det krävdes ansträngningar för att uttrycka det jag ville säga. R hade ett realistiskt, för att inte säga cyniskt, sätt att betrakta omvärlden. Han arbetade inom något av dessa otaliga FN-organ. Var han bodde vet jag inte, men det var någonstans i närheten av min bostad.

F var fransman och anställd vid Radio France. Vi träffades på en restaurang nära Eiffeltornet. Några öl tillsammans. Jag blev hembjuden till honom. Han bodde på högra sidan av Seine i en välinredd lägenhet. Jag bjöd honom hem till min lilla etta. Han var något stel och formell, men jag vet inte om det var rätt omdöme, eftersom min kommendering till Frankrike upphörde några veckor efter det vi träffdats.

Tjejerna

Jag var gift och träffade min hustru var 14:e dag antingen i Paris eller i Stockholm. Likväl fick jag ett antal kvinnliga vänner.

B var från USA och bodde nära tunnelbanestationen Miromesnil. Hon flyttade till Arizona och gifte sig.

N var från Australien. Glad och trevlig. Jag tyckte hon var vacker, men det var allt.

C kom från USA, men var etnisk kines. En mycket diskret flicka med smala ögon.

E träffade jag på en restaurang på Rue Rivoli. Hon var den första jag mött, som sade sig vara rasist. Hon utvecklade temat ordentligt. Hon var fransyska och sade sig ha blivit sexuellt förnedrad av en MENA-man. Hon bodde nära Gare de l´Est.

Det blev inga romanser i Paris 1981. Men 2005 blev det varmt! Jag var på en kongress i Paris och mötte en underbar kvinna, men enkel addition ledde mig till att åldersskillnaden skulle bli för svår att hantera.

Mopsen finns kvar!

https://web.archive.org/web/20121020123526/http://mopsen.wordpress.com/

Är jag egentligen kommunist?

Den 24 – 28 september 2009 hade jag mailkonversation med företrädare för forumet Nordisk.nu. De hade inledningsvis nicken Legatus och Aurvandil. När inlägg senare undertecknades med förnamn, sade dessa mig ingenting. Det finns t ex många som heter Daniel i Sverige.

Mot denna bakgrund söker Expo, Expressen och IRM kleta naziststämpel på mig. Expressen lyckades även antyda en koppling till massmördaren Breivik.

Jag är så naiv, att jag tror på alla människors lika värde (eller mer rättöversatt värdighet). Därför strävar jag att bemöta alla medborgare vänligt, utan hänsyn till ras, hudfärg, religion, sexuell läggning, politisk uppfattning o s v. Detta är för mig ganska obekvämt, för jag får bara visa medmänsklighet mot dem, som den politiska korrektheten godkänt och jag får bara skriva i av dem godkända media om jag inte skall drabbas av fördömanden.

Är jag egentligen kommunist?

Under flera år sökte jag rättvisa för Hugo Gjersvold, som enligt mitt förmenande helt orättvist dömdes till livstids straffarbete i samband med den s k Enboms-ligan i Boden 1952. Hugo Gjersvold var kommunist.

Jag engagerade mig även för rättvisa åt kommunisterna Fingal Larsson, Lilian Ceder och Artur Karlsson. Jag samverkade med åtskilliga personer ur dåvarande VPK under flera år. Jag gav råd och skrev inlagor inför överklaganden.

Vidare skrev jag boken ”Livstidslögnen”, som är en ”vitbok” för Hugo Gjersvold och hans ödeskamrater.

Borde media inte hänga ut mig som kommunist?

EXPRESSEN OCH EXPO AVSLÖJADE

Idag den 15 mars 2014 ägnar sig Expressen och Expo att avslöja min ”hemliga” konversation med sajten Nordisk.nu, som i fem år varit så hemlig att den kunnat läsas på nätet.

Jag har hävdat att jag inte var riktigt på det klara över vad Nordisk.nu stod för.

Jag trodde då – några dagar efter det jag gått in i SD – att Nordisk.nu hade något samband med SD. Då jag ogillade det som skrevs på Nordisk.nu beslöt jag mig för att lämna SD!

Detta styrks av följande kommentar på sajten den 28 september 2009.

Stellan

Om du lämnar sverigedemokraterna på grund av vad som skrivits här på detta forum tror jag att du begår ett misstag. Nordisk.nu är inte kopplat till SD och endast en del av forumets skribenter kan anses vara anhängare av SD. Resten, för att inte säga flertalet, har nog en avsevärt hårdare nationalistisk inställning än SD. Själv stödjer jag endast sverigedemokraterna på det sätt att jag hoppas de kommer in i riksdagen snarast möjligt. Deras partiprogram betraktar jag som på tok för liberalt i invandringsfrågan för att jag skulle kunna sympatisera med dem. Inte heller delar jag dina åsikter i samma ämne. Det hindrar dock inte att jag anser att Du kan bli en tillgång för både SD och Sverige.

Expressen och Expo väljer att inte redovisa min inställning i invandrarfrågan. Den framgår av följande tråd på Nationell.nu

http://www.nordisk.nu/showthread.php?t=38256&highlight=bojerud

Jag fann tråden när jag sökte på mitt namn. Jag ville förklara mina politiska ståndpunkter och om möjligt vinna stöd.

Expressen och Expo återger konversation från den 24 september 2009 och kräver att jag då skulle ha vetat vilka som dolde sig under pseudonymerna Legatus och Aurvandil.

Expressen och Expo är avslöjade. De söker endast efter negativa uppgifter och går långt tillbaka i tiden. Men det visste vi redan tidigare.

De agerar både åklagare och domare, men glömmer att åklagarinstruktionen kräver att även det, som talar för den tilltalades fördel, skall redovisas.

Uppsåtet är enkelt. Vissa media söker demonisera Sverigedemokraterna genom att söka skandalisera enskilda SD-medlemmar.

Den illvillige agerar liksom den elake medvetet. Den onde är däremot omedveten om sin ondska och tror sig ofta vara god.

Lite glad musik i dystra tider

Dirigent: Dr. Wesley Broadnax. Stor personlighet och skicklig musiker.

Efter fyra år börjar sanningen bli sann.

Vilka är de dimensionerande hoten mot Sverige för ditt partis försvars- och säkerhetspolitik? Vilken säkerhetspolitisk situation och vilken typ av angrepp ska utgöra dimensionerande hot och styrande krigsfall för den svenska försvarspolitiken?
Att planera mot något specifikt hot är meningslöst, eftersom det kommer att ta uppåt 25 år att återuppbygga ett nationellt existensförsvar. Planeringen bör därför under denna uppbyggnadsfas istället utgå ifrån ett rimligt ianspråktagande av Sveriges värnkraft och ekonomiska resurser.
Med de resurser som fram till 2014 kan komma att stå till förfogande kan endast ett försvar mot strategisk kupp samt lågintensiva angreppsformer ifrågakomma och då med kraftsamling främst till Stockholmsregionen och Gotland.
Försvaret skall vara så organiserat att det fyller Sveriges folkrättsliga anspråk på territoriell integritet. Under uppbyggnadsfasen prioriteras skydd av särskilt viktiga totalförsvarsobjekt, såsom riksledningen, högsta militärledningen, kärnkraftverk, känsliga infallsportar såsom flygplatser och hamnar samt vissa särskilda områden såsom Gotland och Norrbotten.
Förmågan att bekämpa terrorism, asymmetrisk krigföring, cyberkrigföring och andra okonventionella angreppsformer skall förstärkas. Försvarets förmåga att stödja det civila samhället vid särskilda påfrestningar skall utvecklas.
Hur ser ni på nivån på försvarsbudgeten? Hur mycket pengar är ni beredda att avsätta till försvarsbudgeten?
SD anser att försvarsbudgeten är otillräcklig och har i sin skuggbudget avsatt 11 miljarder kronor till förstärkning av försvaret.
Hur ser ni på ytterligare förbandsnerläggningar?
Inga förband skall läggas ner. Tvärtom skall fram till 2014 antalet brigadramar ökas från två till fyra och antalet manöverbataljoner från sju till 16. Av dessa kan t ex inledningsvis åtta utgöras av reservbataljoner med hög mobiliseringsberedskap (72 timmar). Den exakta avvägningen mellan aktiva- och reservbataljoner kan inte göras förrän det finns tillräckligt med erfarenhet av hur försvarets nya personalförsörjningssystem fungerar.
Mekaniserade förband och jägartrupp skall liksom stridande flyg- och marinstridskrafter bestå av hög andel yrkespersonal.
Understöds- och underhållsformationer kan ha stor andel reservister och även korttidsutbildade värnpliktiga (detta grundat på utländska krigserfarenheter).
Manöverbataljonerna skall ha hemdepåer, men även i perioder vara förlagda till befintliga skjutfält med god infrastruktur, vilka används som truppövningsläger. På så sätt kan behovet av att bygga nya anläggningar minskas.
För närvarande finns det inte tillräckligt med erfarenheter av hur personalförsörjningen räcker till sedan värnplikten suspenderats. SD bedömer det dock nödvändigt att försvarskapaciteten ökas genom återinförd värnplikt (se nedan).
Vilka är de viktigaste frågorna för att utveckla Försvarsmakten och Sveriges försvar?
Att återskapa en regional militärterritoriell indelning och ledningsstruktur med fyra militärdistrikt (S, V, Ö och N) samt militärkommando Gotland.
Fast garnisonerad trupp på Gotland samt en roterande fastlandsbataljon jämte ett avsevärt kvalitativt och kvantitativt förstärkt hemvärn.
Luftförsvar och territoriell övervakning beaktas särskilt. Antalet flygtimmar bör utökas och krigsflygbaser skall bibehållas och i viss utsträckning reaktiveras. Modernisering av JAS bör ske.
Ett begränsat antal högkvalitativa förband för insats såväl inom landet som utomlands. Tillväxt av heltidsanställda och kontrakterade soldater åren 2010-2014 så att vi i början av 2015 har i stort sett minst två brigader uppfyllda. Härtill värnpliktiga enligt nedan. Övningsverksamhet i full omfattning. Årliga övningar i brigadram, motsvarande årets slutövningsserie i södra Sverige, är helt avgörande för att uppnå politisk vilja d v s användbara, tillgängliga, väl samövade förband för nationella och internationella uppgifter.
Ett nytt system för krigsförbandsövningar (KFÖ)  bör införas.  Av arméns insatsorganisation – före av SD föreslagna förstärkningar – omfattande ca 13 000 personer kommer ca 2 300 vara officerare av olika nivå (35% officerare och 65% specialistofficerare, d v s internationellt ”NCO:s”), ca  800 reservofficerare, ca 3 300 anställda soldater och ca 6 000 kontraktssoldater d v s deltidsanställda soldater, samt några hundratal olika specialister sjukvårdspersonal, juridisk kompetens m m. Återigen med nästa halva armén kontrakterad är det mycket viktigt att kunna genomföra kontinuerliga KFÖ för att uppnå ovan redovisade politiska vilja.
Vad gäller armémateriel så bör soldatutrustning, mörkerstridsutrustning, TUAV (beslutad anskaffas till Afghanistan 2011), Avw  (beslutad 2010), Artcher  (beslutad 2009) och ledningssystem prioriteras. Därutöver är det viktigt att förbandssätta RB 23 d v s luftvärnsrobotsystemet ”Bamse”(Bofors) och slutligen att utveckla ingenjörförbandens broläggningsförmåga.
Nationella skyddsstyrkorna utvecklas till en territorialarmé. Allmän värnplikt återinförs för män men skall vara frivillig för kvinnor. Inledningsvis skall denna endast omfatta grundläggande soldatutbildning (GSU) tre månader med möjlighet till frivillig vidareutbildning.
Ytterligare två korvetter typ Göteborg bör moderniseras och rustas så att vårt omfattande sjöterritorium kan kontrolleras i rimlig grad. Bristen på operativa helikoptrar med ubåtsjaktkapacitet bör snarast åtgärdas. Dessa bör även kunna stödja ytattacken med fjärrspaning. Antalet ubåtar bör på sikt ökas till sju vilket kräver att fyra enheter av planerade typ A26 byggs.  Beslut bör snarast tas om anskaffning av planerade stridsstödfartyg så att underhållsstöd kan ges utanför fasta marinbaser. Korvetter typ Visby bör snarast utrustas med luftvärnsrobotar. Planerad modernisering av Torped 45 bör snarast beslutas och genomföras. Förstärkt stöd till hemvärn och frivilligorganisationer.
Hur vill ni effektivisera materielanskaffningsprocessen?
Väl genomarbetade målsättningar (TTEM) och systemplaner minskar risken för fördyringar under upphandlingsprocessen. En fungerande organisation för studier på systemnivå bör därför återskapas. Svenskbaserad försvarsindustri bör som tidigare involveras i studierna på ett tidigt skede. Samarbetet mellan stab och förvaltning bör effektiviseras samtidigt som rådande obalanser åtgärdas. Man bör reducera detta ”leka affär” inom försvaret. Den nya materielanskaffningsstrategin ger ett antal negativa konsekvenser för såväl försvarsmakten som industrin i ett högteknologiskt land med erkänt kvalificerad försvarsindustri. Materielanskaffningsstrategin bör därför modifieras så att statsmakterna, stab och förvaltning under hela processen har kontroll över operativt viktiga system. Principen ”att köpa från hyllan” bör av funktionalitetsskäl undvikas för systemviktig materiel. Statsmakten måste underlätta för försvarsmakten och FMV att hantera anslag för anskaffning och underhåll mer samordnat inom ramen för systemplaneringen. De flesta bedömare anser att Sverige inte ensamt klarar av att hantera ett militärt angrepp. Hur ska vi gå till väga för att försäkra oss om att få stöd utifall det värsta skulle inträffa?
Antingen måste ett nationellt existensförsvar återskapas eller så måste Sveriges försvar bygga på överenskommelser eller allianser. Hjälp från utlandet måste avtalas, planeras och förberedas. Improviserad hjälp såsom t ex Västmakternas ingripande i Norge 1940 är i realiteten endast försvårande för det egna försvaret. I första hand bör klarläggas hur ett utökat nordiskt försvarssamarbete kan stärka säkerhetspolitiken.
Sverige bör ha ett balanserat försvar med sådan styrka och sammansättning att det skapar en sådan tröskeleffekt att denna i det längsta avhåller en presumtiv angripare från anfall. Det bör ha en sådan styrka att det kan föra en strategisk defensiv i syfte att vinna den tid, som krävs för att planerad hjälp utifrån skall kunna effektueras. Vad är er inställning till ett svenskt NATO-medlemskap?
SD ställer sig frågan om NATO verkligen skulle vilja uppta det i princip värnlösa Sverige som medlem, eftersom vårt land inte just har så mycket att bidra med, utan mer blir en belastning. Frågan om NATO-medlemskap bör allsidigt och förutsättningslöst utredas, bl a vilka kvalitativa och kvantitativa krav NATO kommer att ställa.
På vilka sätt ska Sverige kunna realisera Solidaritetsförklaringen gentemot de andra nordiska länderna?
Genom försvarsöverläggningar skall behov och resurser inventeras. Förband skall ”öronmärkas”, utbildas och övas för att kunna ingå i kontingenter avsedda för insats i andra nordiska länder. Flyg- och marinstridskrafter är de som snabbast kan sättas in, men tillgängliga resurser är starkt begränsade. Förmågan att bidra med arméförband är ytterst begränsad. Det bör beaktas att då behovet uppstår torde den allmänna hotbilden i närområdet vara skärpt.
Vad anser ni är framtiden för den svenska militära insatsen i Afghanistan? Hur vill ni utveckla den svenska militära och civila insatsen i Afghanistan för att öka effektiviteten?
Insatsen i Afghanistan skall avvecklas på ett ansvarsfullt sätt (se nedan). I avvaktan på detta ser SD det som olämpligt att som ”backseat-drivers” från Sverige sända ut pekpinnar, utan anser att den militära och civila ledningen i Afghanistan, som bäst känner behoven, skall föreslå hur verksamheten bör utvecklas. Klart är dock att svenska helikopterresurser behövs.
Vad är ert partis målsättning med insatsen i Afghanistan? Vad anser ni bör vara end-state och/eller slutdatum för den svenska militära insatsen där?
Målsättningen är att upprätthålla ordning och säkerhet, skydda befolkningen och civila hjälpinsatser samt att genom utbildningsinsatser stödja uppbyggnaden av afghanska förband, så att dessa kan överta ansvaret för säkerheten i aktuellt område. Inriktningen är att den svenska militära insatsen i Afghanistan bör vara avvecklad senast 2014.
Hur vill ni utveckla förmåner och ersättning till försvarsmaktspersonal på skarpa insatser?
Detta anser SD vara en förhandlingsfråga mellan arbetsgivaren och berörda fackförbund.
Sverigedemokraternas försvarspolitiska utskott.
Krister Maconi, ordförande tillika föredragande i säkerhetspolitiska frågor.
Stellan Bojerud, föredragande sakområde 1: Strategi, militärterritoriell organisation, underrättelsetjänst och arméfrågor.
Bertil Malmberg, föredragande sakområde 2: Flyg och marin samt logistik och materielfrågor.
Tommy Hansson, föredragande sakområde 3: Personaltjänst, informationstjänst, frivilligrörelser och civilsamverkan.

Wiseman kommentar:
Sverigedemokraterna var ytterst snabba med att svara och till skillnad från många av de övriga partierna har man sammanställt svaren i en arbetsgrupp. Svaren känns militärt väl avvägda och det märks att man förfogar över en utbildad militärstrateg i det försvarspolitiska utskottet och svaren är på flera punkter mer detaljerade än övriga partiers. Man sätter tydligt den nationella förmågan i främsta fokus med en starkt ökad förmåga och vill se att Sverige binder upp reella försvarsgarantier från andra länder. En prioritering av Stockholms- och Gotlandsområdet är ur militär synvinkel rationellt utifrån dagens trånga kostym. Utan tvivel kommer ett förverkligande av Sverigedemokraternas planer att kosta betydligt mer än vad som idag avsätts som försvarsbudget och ta tid att genomföra. Sverigedemokraterna sällar sig också till de partier som vill avveckla insatsen i Afghanistan, men man håller öppet för ett NATO-medlemskap.

JAG VAR NAIV

Jag var naiv då jag i slutet av december 2013 hälsade Mrutyuanjai Misha välkommen i mitt hem. Vi hade möte med SD säkerhetspolitiska råd och då jag är rullstolsburen, hölls mötet av praktiska skäl hemma hos mig. Misha presenterades och fick berätta om sig själv. Därefter valdes han enhälligt till medlem av SD säkerhetspolitiska råd. När han nu går ut i media med anklagelser mot SD känner jag mig lurad. Jag var naiv som trodde att det han sade var ärligt menat.

Nya tider – Wikipedia

I år fyller jag 70. Före 2010 har jag aldrig beskyllts för nazism, rasism eller främlingsfientlighet. Jag är gift med en kvinna från Sydostasien och har en utlandsadopterad dotter. Jag skrev att jag är en stolt rasist för att jag avskyr kvinnlig omskärelse, barnäktenskap, tvångsäktenskap, bärandet av iögonfallande religiösa symboler, skammord, hängning av homosexuella och balkonghoppning med mera. Om det gör mig till rasist så är jag väl det. Med förkastande av de avarter, som ovan redovisats, låter jag mig hellre kallas rasist, än att understödja dessa människofientliga aktiviteter.

Jag står för varje individs egenvärde och tillönskar alla utan hänsyn till härkomst framgång i livet.

Så upprepat beskylld att vara rasist måste jag med Stagnelius ”adla tvånget till frihet”.

Nu har Wikipedia valt att utpeka mig som rasist. Det Nirma Nervish http://nordicdervish.wordpress.com/ fattat kommer tydligen redaktionen för Wikipedia aldrig att begripa. När jag sökte rättelse blev jag utspärrad.

Jag får väl sluta med en ganska måttligt upphetsande deklaration: Jag har inte varit eller är inte nazist eller rasist.

Citat Per Albin Hansson, statsminister (S): Varför skall vi i en stund som denna vara jävliga mot varandra? (Juni 1941).

 

 

 

Vem stal mitt fädernesland?

När jag föddes var Gustaf V konung. En vänlig man, som gärna spelade tennis. När han kom hem till slottet skyldrade de två vaktposterna vid ingången till kungens våning gevär och kungen hälsade hövligt genom att lyfta på hatten och nicka åt envar av dem.

Statsminister var Per Albin Hansson (S), som reste till och från regeringskansliet med spårvagnslinje 12, som gick från Nockeby i Bromma till Rödbodtorget intill Rosenbad. Han avled 1946 och efterträddes av Tage Erlander.

Gustaf V avled 1950 och efterträddes av Gustaf VI Adolf. Jag såg honom promenera över Norrbro tillsammans med drottning Louise. När vanliga människor, som paret mötte, hälsade så lyfte kungen på hatten och besvarade hälsningen.

Kungaparet skulle enligt uppgift gå till NK för att handla. Det enda ovanliga med detta var att kungen inte hanterade kontanter, utan en hovfunktionär skötte om betalningen.

Jag hann bli mer än 50 år innan jag hörde talas om bilbränder, uppeldade skolor, hedersmord och gruppvåldtäkter.

Vart försvann min barndoms och ungdoms Sverige? Vilka rev ner detta tidigare så blomstrande land?

Konstgjord nazist

Jag har sedan unga år varit en uttalad antinazist, men nu har Aftonbladet och Bosse Schön gjort ansträngningar för att sätta nazistämpel på mig. Det kommer inte att lyckas, för under mina 70 levnadsår har jag mött tusentals människor och inga av dem har kallat mig nazist. Det är först nu som enskilda journalister försöker sig på att skandalisera mig.

I åsikts- och yttrandefrihetens förlovade land är det förbjudet att yttra en åsikt som avviker från det ytliga politiskt korrekta tänkandet.

Om jag skriver att jag hårdast tänkbart fördömer SS och andra naziorganisationers folkrättsbrott och den bestialiska Förintelsen, måste jag i fortsättningen hävda att Waffen-SS soldater var odugliga och stred dåligt. Annars anses jag hylla nazismen,

När jag om en demonstration i Stockholm sade att den var ganska provokativ, onödig och dum, skrev Aftonbladet att jag “hyllade nynazistmarschen”.

Sådant är mediaklimatet i Sverige.